Blogg

Våra profiler skriver om intressanta och aktuella ämnen.

Boosta ditt immunförsvar med vitamin C och skydda dig mot Corona-virus?

Idag översköljs man av tips på hur man med kost och kosttillskott kan boosta sitt immunförsvar och därmed minska risken för att insjukna i Covid-19. Ett av de vanligaste tipsen är att inta vitamin-C, helst i enorma doser och gärna då helst tio gånger det rekommenderade dagsintaget eller mer. Men fungerar det då?

I ett aktuellt klipp på SVT.se (https://www.svt.se/nyheter/inrikes/experten-forklarar-darfor-kan-du-inte-boosta-ditt-immunforsvar) avfärdas det hela som en myt. Trots det säger man i samma klipp att det kan förkorta sjukdomstiden, vilket borde innebär att tillskott skulle kunna ha ett visst värde vid infektion. Det känns i mina ögon aningen motsägelsefullt.

Vad säger då forskningen? Vitamin C i hög doser är studerat i samband med vanlig förkylning (common cold) som också orsakas av ett corona-virus. Studierna visar lite olika resultat, men en genomgående trend är att det kan förkorta sjukdomstiden, men samtidigt verkar det inte minska risken för insjuknande (1,3)

Kan det då vara intressant att inta stora doser vitamin C för den som har drabbats av en Corona-infektion? Kanske. Det vet vi rätt lite om idag, men faktum är att höga doser vitamin C har testats vid allvarliga infektioner med positiva resultat (2). Dessutom finns rapporter om att vitamin C kan dämpa så kallade cytokinstormar som inte alltför sällan tar livet av patienter med svåra infektioner.

Det paradoxala är att cytokiner tillverkas av immunförsvaret för att ta död på bland annat virus, men blir immunsystemets reaktion för kraftig kan alltså den drabbade stryka med av reaktionen. I det läget blir i så fall den positiva effekten av vitamin C snarare en dämpande effekten på immunförsvaret än en boostande.

Finns det någon baksida med vitamin C i höga doser? Ofta påstås att vitamin C har en låg giftighet och det stämmer i det korta perspektivet. Även om överskott av vitamin C snabbt avlägsnas genom urinen finns även potentiella risker med lång tids användning av höga doser. I en studie på svenska kvinnor såg man att dagligt intag av vitamin C ökade risken för grå starr (4). Mekanismen skulle kunna vara att höga doser vitamin C ökar bildningen av skadliga fria radikaler istället för att minska den, vilket annars mer måttliga doser är kopplade till. Den ökade radikalbildningen skulle faktiskt också kunna vara den virusbekämpande effekt av vitaminet.

Bilden av vitamin C vid infektioner är komplex, men min bild är att det kan vara värdefullt vid en infektion. Idag finns ett begränsat kunskapsunderlag och därför är det svårt att uttala sig med säkerhet. Giftigheten är dock låg, men att inta stora doser på daglig basis år ut och år in kan vara negativt då det kan öka radikalbildning och troligen också risken för njursten.

 

Referenser

  1. Cochrane Database Syst Rev. 2013 Jan 31;(1):CD000980. doi: 10.1002/14651858.CD000980.pub4. Vitamin C for preventing and treating the common cold.. Hemilä H1, Chalker E.
  2. Kashiouris MG, L’Heureux M, Cable CA, et al. The emerging role of vitamin C as a treatment for sepsis. Nutrients. 2020;12(2):292.
  3. Colunga Biancatelli RML, Berrill M, Marik PE. The antiviral properties of vitamin C. Expert Rev Anti Infect Ther. 2020;18(2):99-101. PharmaNutrition. 2020 Jun; 12: 100190. Intravenous vitamin C for reduction of cytokines storm in acute respiratory distress syndrome. Alberto Boretti* and Bimal Krishna Banik.
  4. Rautiainen, Susanne & Lindblad, Birgitta & Morgenstern, Ralf & Wolk, Alicja. (2009). Vitamin C supplements and the risk of age-related cataract: A population-based prospective cohort study in women. The American journal of clinical nutrition. 91. 487-93. 10.3945/ajcn.2009.28528.

Kolloidalt silver mot virus?

Inom de mer alternativa hälsoområdet lovprisas ofta så kallad kolloidalt silver som något av ett universalmedel mot infektioner. Preparatet har i dessa tider med Covid-19 fått ett uppsving på bland annat sociala medier. Men hur bra är det egentligen? Och är det ofarligt?

Silver räknas till tungmetallerna då dess molekylvikt är hög. Själva begreppet ”tungmetall” för nog automatiskt tankar till dokumenterade gifter som kvicksilver, bly och kadmium. Dock kan man inte utgå från att det är giftigt bara för att det räknas som en tungmetall.

Fungerar silver mot infektioner?

Silverjoner, vilket är formen för fritt silver i vattenlösning som exempelvis blod, är tveklöst giftigt för bakterier. Silver har använts som antibakteriellt medel i allt från sårkompresser till anti-svett kläder och som vattenreningsmedel. De antibakteriella effekterna av silver är sålunda väl dokumenterade.

Men är silver effektivt mot virus?

Problemet är att silver inte har några bra dokumenterade effekter på djur eller människor även om de antivirala effekterna är relativt väl dokumenterade i cellkulturer (1, 2). Dock har silver använts som läkemedel i Sverige för knappt 100 år sedan. Då såldes det som medel mot infektioner i svalg och hals. Silver har dock gifteffekter, åtminstone i högre doser. Dessa är väl visade i cellkulturer. På människa vet man väldigt lite eller inget om långtidseffekter på hälsan.

I studier på cellkulturer använder man ofta olika typer av nanopartiklar och dessa betraktas som generella hälso- och miljöproblem. Silver har också kopplats till möjlig antibiotikaresistens när silverkompresser använts för såromläggning. Silver har dessutom associerats till tillståndet argyri där silver lagras in i inre organ och ger huden en blåaktig ton. Dock är det silver som gett dessa biverkningar inte att jämföra med kolloidalt silver då det istället handlat om silvernitrat i höga doser under lång tid.

Silverexponering hos silversmeder och juvelerare har lett till DNA-skador, vilket gör det till ett potentiellt DNA-skadande ämne.

Av dessa orsaker är därför försäljning av silver som kosttillskott förbjudet inom EU sedan 2010. Idag får silver bara säljas som vattenreningsmedel. Dock är halterna i dessa preparat försvinnande låga, vilket förstås minska så väl förgiftningsrisk och effektivitet för den som dristar att använda det.

Det finns dock mängder med anekdotiska berättelser om personer som påstår sig ha haft stor nytta av att inta silver mot framför allt infektioner. Och visst verkar de ha effekter mot infektioner, men det har även kvicksilver. Kvicksilver används förr som universalmedel mot infektioner, bland annat syfilis. Dock är kvicksilver dokumenterat giftigt även om gifteffekterna ofta inte kommer på en gång.

Sammanfattningsvis kan man säga att det finns bevisade effekter på både effektivitet och giftighet i cellkulturer, men inte i människa. Mitt tips är att låta bli att inta silver oralt tills, eller om, den dag kommer då mer faktaunderlag finns på bordet.
 

Referenser

  1. Int J Environ Res Public Health. 2016 Apr; 13(4): 430. Published online 2016 Apr 19. doi:
    10.3390/ijerph13040430.
  2. Molecules. 2011 Oct; 16(10): 8894–8918. Published online 2011 Oct 24. doi:
    10.3390/molecules16108894. Silver Nanoparticles as Potential Antiviral Agents

Är sötningsmedel bättre än socker?

Artificiella sötningsmedel som aspartam och sukralos får många inom hälsobranschen att rynka på näsan. En utbredd uppfattning är att man hellre bör välja socker framför konstgjorda sötningsmedel. Vetenskapen pekar dock åt motsatt håll och även om sötningsmedel inte är nyttigt är det ett bra mycket bättre alternativ än socker.

I en ny studie publicerad i American Journal of Nutrition jämförde man effekten på kroppsvikt från fyra olika sötningsmedel mot socker under 12 veckor. Studien utfördes på överviktiga personer med ett brett åldersspann.

Studiedeltagarna fick dagligen dricka, beroende på kroppsvikt, 1,25-1,75 liter dryck sötad med socker, sukralos, aspartam, saccharin eller rebaudiosid A. Den sockerinnehållande drycken gav 400-560 kcal dagligen.

Efter studiens 12 veckor utvärderades kroppsvikt, energiintag, förbränning, aptit och glukostolerans (ett mått som beskriver hur när man ligger att utveckla diabetes typ II).

Resultaten visade att socker ökade kroppsvikten mest, men även sackarin hade en viktökande effekt. Inget av de andra testade sötningsmedlen påverkade kroppsvikten. Märkligt nog påverkades inte glukosbelastningstestet för någon av grupperna. En förklaring till att socker inte gjorde det kan vara att studien endast pågick i 12 veckor.

Referens

Does low-energy sweetener consumption affect energy intake and body weight? A systematic review, including meta-analyses, of the evidence from human and animal studies. P J Rogers, P S Hogenkamp, C de Graaf, S Higgs, A Lluch, A R Ness, C Penfold, R Perry, P Putz, M R Yeomans, D J Mela. Int J Obes (Lond) 2016 Mar; 40(3): 381–394.

Kan vi bli deprimerade av kost?

Finns det en koppling mellan mat och hur man mår psykiskt? De flesta kan nog känna igen sig tröstätande framför TV:n efter en tung dag fylld av motgångar. Den sockerstinna och energirika maten lindrar ångesten, i alla fall för stunden. Det har att göra med att den typen av mat stimulerar vårt belöningssystem och frisätter lyckohormoner.

Vitamin D och depression

Vitamin D, eller snarare bristen på det, har kopplats till en ökad risk för depression. I en studie från 2011 (publicerad i American Journal of Nutrition) såg man att de deltagare som konsumerade vitamin D-rik mat hade en lägre risk för att utveckla depression.

Socker och depression

I en annan studie från 2014 (publicerad 2014 i Brain, Behavior, and Immunity) såg man ett samband mellan sockerrik mat och risken för depression. Frågan är förstås vad som är hönan och vad som är ägget. Är det sockerrik mat som ger depression eller är sockerstinn mat en markör för depression då sockret lindrar symptomen för stunden? Eller är det en kombination av dessa? Inom drogforskningen ser man liknande samband och där lutar expertis åt att psykisk ohälsa ger självmedicinering i form av droganvändning. Kanske gäller samma mekanism för koppling mellan socker och depression?

Livsstilsfaktorer och depression

Det finns en hel del andra livsstilsfaktorer som har kopplats till psykisk hälsa. Dessa inkludera rökning, fysisk aktivitet och vilken kost man äter. Hur mycket dessa faktorer påverkar är inte fullständigt utrett, men forskning visar konsekvent positiva kopplingar till motion, rökstopp och så kallad medelhavskost. Medelhavskost brukar generellt beskrivas som kost rik på grönsaker, frukter, hela korn, olivolja, nyttiga fetter och magra proteinkällor.

Kokos bättre för formen än olivolja?

Debatten kring fett har varit livlig på senare år. Kokos med sin stora andel mättat fett har efter många år i skamvrån nu fått kliva fram i rampljuset. Detta på grund av att man fått en ny syn på det mättade fettet. Tidigare drog man allt mättat fett över en kam, men på senare år har man upptäckt att man kan skilja de korta och medellånga mättade fettsyror från de långa fettsyrornas negativa effekter.

MCT och SCT (medium chain och short chain triglycerol), som det finns rikligt av i kokos, har bland annat gjort sig kända för att ha samma positiva effekter på blodfetter och kolesterol som de omättade fetterna. Att man kan ta hjälp av fett för att bränna fett är inte heller någon nyhet. Här har vi lärt oss att det är det omättade fettet som bäst sätter fart på förbränningen medan det mättade fettet hellre lagras in i valkarna. Men nu tar MCT plats även i den här diskussionen.

I en studie slår MCT olivoljan på fingrarna när det gäller fettförbränning och viktminskning. En grupp kvinnor och män mellan 19 och 50 år fick i ett viktminskningsprogram under 16 veckor äta olivolja eller MCT-olja. De som fick MCT-oljan gick i genomsnitt ner 2kg mer än vad de som fick olivolja gjorde. MCT-gruppen tappade inte bara mer fett totalt sett utan även mer fettmassa och bukfett.

Referens

Weight-loss diet that includes consumption of medium-chain triacylglycerol oil leads to a greater rate of weight and fat mass loss than does olive oil. Marie-Pierre St-Onge, Aubrey Bosarge. Am J Clin Nutr. Published in final edited form as: Am J Clin Nutr. 2008 Mar; 87(3): 621–626

Se till att få i dig magnesium!

Magnesium är ett livsnödvändigt mineral som finns grönsaker, bönor och nötter. Marginella brister på magnesium är vanliga och till stor del beror detta på att vi äter mer industriellt processade livsmedel som ofta har ett lågt magnesiuminnehåll. Om man dessutom tränar ökar behovet av magnesium eftersom mycket går förlorat genom svettning. Akut magnesiumbrist ger sig till känna som muskelkramper och långvariga marginella brister har sammankopplats med högt blodtryck. En studie även kopplat ett fullgott magnesiumintag till en minskad risk för stroke. Om man vill vara på den säkra sidan när det gäller magnesiumstatus kan ett tillskott vara bra.  

Bra tips på livmedel med högt magnesiuminnehåll:

  • Nötter och frön (ex. pumpafrön, solrosfrön, mandlar och hasselnötter)
  • Kakao
  • Gröna grönsaker
  • Bönor
  • Vetegroddar

ANNONS

Friskt hjärta av mejerifett?

Får man ett friskt hjärta av att äta rikligt med smör- och andra mejerifetter? I en studie studerade man hur markörer för mejerifettskonsumtion påverkade risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Resultaten visade att ju högre halter av dessa markörer som försökspersonerna hade i kroppen desto lägre var risken för hjärtinfarkt. Detta bekräftas av att den i studien rapporterade konsumtionen av mjölksyrade mjölkprodukter och ost var sammankopplat med en minskad risk för infarkt.

Frågan är om det verkligen finns någon skyddseffekt i mjölkfettet eller om det är någon annan komponent i mejeriprodukter som mineraler eller innehåll av goda bakterier som utgör den verkliga skyddseffekten?

Referens

https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(18)31812-9/fulltext

Tänk på ditt hjärta!

Idag är det alla hjärtans dag och då vill vi på nutribe slå ett slag för våra hjärtan. Det finns mycket du kan göra med kosten för att optimera förutsättningarna för ditt hjärtas hälsa. En viktig del är att hålla koll på blodfetter.

Här finns en rad livsmedel som aktivt sänker dina blodfetter och bland dessa finner vi vitlök. Vitlöken har störst effekt som rå och dess effekter är jämförbara med vissa blodfettsänkande läkemedel.

Fibrer är nyttiga, men det allra bästa fibrerna är de gelbildande fibrer som finns i chia, linfrö, havre och psylliumfrö. Dessa har också positiva effekter på blodfetter.

Råris, pistagenötter och bovete innehåller steroler och dessa sänker blodfetterna med samma mekanism som blodfettsänkande bordsmargariner. Skillnaden är dock att dessa livsmedel naturligt blodfettsänkande.

Ju mer av livsmedel ovan du kan du få in i din kost desto lägre blir dina blodfetter. Vårt tips är att du stoppar in dem där får plats så att förändringar upplevs som positiv snarare än ett tvingande måste.

Kombucha – hälsodryck eller sockerkälla?

Probiotiska bakterier är idag bland det mest hälsotrendriktiga man kan stoppa i sig. Intresset för probiotiska bakterier är stort på grund av alla de hälsorön som på senare år framkommit kring dessa.

De har bland annat kopplats till positiva effekter på så vitt skilda områden som cancerrisk, immunsystem, diabetes och risken för utveckla allergier.

I kombuchan kombineras nyttiga probiotiska bakterier och svampar med te och resultatet är en läskande dryck rik på nyttigheter som bildats under jäsningsprocessen. Finns det inga baksidor med kombucha?

Ett viktigt förbehåll är att den innehåller varierande mängd socker. Sockret behövs för själva jäsningsprocessen och exakt hur mycket socker den innehåller beror på hur mycket som tillsatts och hur länge jäsning har pågått.

I en välsmakande kombucha har en balans uppnåtts mellan syra och socker, men innebär i de flesta fall att sockerhalten är relativt hög. Man kan förstås låta kombuchan jäsa så länge så att allt socker blir till syra, men då ligger den inte längre så många i smaken.

Tappa överflödigt fett – skippa frukosten!

De flesta av oss har nog hört påståendet om att frukosten är dagens viktigaste mål. Det påstås vara det viktigaste målet då det bryter fastan och ger oss energi för resten av dagen. Äter man inte frukost ökar risken för ohälsa och övervikt, men är det verkligen så?

I en ny så kallad meta-analys, det vill säga en undersökning där man sammanväger resultat från många studier, verkar sambandet mellan frukostätande och övervikt vara det omvända: att hoppa över frukost verkar nämligen minska risken för att utveckla övervikt.

Analysen tittade på energiintag och viktförändring kopplat till frukostätande. Trenden visade att en svag nackdel gällande risken för att utveckla övervikt bland dem som åt frukost.

Min reflektion: Dessa resultat är intressanta och går i linje med en del andra rön som också visar att frukostätande inte är en absolut nödvändighet optimala hälsa. Huruvida man är hungrig direkt på morgonen eller ej verkar vara individuellt och troligen är inte frukostätande det allra bästa för alla individer.

I de studier där deltagarna blivit instruerade att äta respektive hoppa över frukosten visar resultaten att de om inte åt frukost fick i sig mindre energi. En kritik mot denna observation var att undersökningarna pågick relativt kort tid och att utslaget kunna bli ett annat om undersökningen löpte under en längre tid.

Referens:
Effect of breakfast on weight and energy intake: systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. BMJ 2019; 364 doi: Katherine Siever et al.

error: Info: Innehållet är upphovsrättsskyddat !!