Blogg

Våra profiler skriver om intressanta och aktuella ämnen.

GMO-ris minskar halten arsenik

GMO-ris minskar halten arsenik
GMO, GenModfierade Organsimer, har en negativ klang för gemene man. Begreppet för ofta tankarna till onaturlig och, för många, även giftig mat. Mycket dåligt har skapats genom GMO, men även bra produkter. Om resultatet blir bra eller dåligt beror förstås på hur man förändrar organismen i fråga.

Många kritiker menar att människor som förändrar organismer med genteknik ”leker gud”. Argumentet är av mer filosofisk karaktär och besvaras ibland med frågan huruvida vi är en del av naturen (då är GMO något naturligt) eller om vi är en åskådare av densamma. Ett exempel på, i mina ögon, bra GMO är exempelvis ’golden rice’. ’Golden rice’ är ris som berikats med genen för betakaroten och utgör en indirekt källa för vitamin A. Det är svårt att säga att ’golden rice’ skulle vara något dåligt då den årligen räddar miljontals människor från blindhet som annars skulle orsakats av vitamin A-brist.

Ett nytt exempel på en intressant GMO-livsmedel är ris som genetiskt modifierats så att det innehåller mindre arsenik. Arsenik är annars ett utbrett föroreningsproblem när det gäller ris och grundämnet har kopplats till en ökad risk för urinblåscancer och en typ av hudcancer. För att få ner halterna av arsenik i riset har forskare överfört en gen från en svamp som omvandlar det giftiga arseniken till harmlösa substanser. Halten arsenik är ofta hög i ris från vissa delar av världen och kan halterna minskas kan detta ha stor betydelse för dem som annars äter mycket ris.

Källa:
Journal of Hazardous Materials. Volume 362, 15 January 2019, Pages 383-393. Oryza sativa class III peroxidase (OsPRX38) overexpression in Arabidopsis thaliana reduces arsenic accumulation due to apoplastic lignification. https://doi.org/10.1016/j.jhazmat.2018.09.029

Kost och prestation

Kost och prestation
Mitt intresse för mat har alltid varit stort. Men mitt intresse för mat kopplat till prestation har växt
sig starkare de senaste åren. Jag brinner verkligen för att, med hjälp av kosten, optimera förutsättningarna för människor att lyckas med det de tar sig för. Det kan handla om att prestera bättre på jobbet, hålla sig klartänkt och snabb i huvudet, eller att orka med en mer fysiskt krävande arbetsdag. Detta ledde till att jag startade Prestationmat, kostrådgivning samt hälsosamma och goda matlådor.

Elitidrottare och kost

För drygt åtta år sedan träffade jag min nuvarande sambo, Erik Skoglund. Han var redan då boxare på elitnivå och tränade bosatt i Berlin. Jag följde med honom till Tyskland och såg hur hårt han och de andra boxarna slet. Jag såg också till min förskräckelse vad de åt och förstod att här fanns utvecklingspotential. De andra boxarna kunde fylla på med skadlig inflammationsfrämjande energi i form av godis, läsk och översockrad sportdryck, i tron att det går åt om man ska orka träna hårt. Visst, större delen av kalorierna kan förbrännas om man tränar hårt nog, men kan kroppen tillgodogöra sig energin på ett bra sätt? Är det optimalt? Erik har alltid varit extremt noga med kosten och aldrig slarvat eller fuskat.

Vegan Bowl
Vegan Bowl

Men vad är egentligen en bra kost? Och bra för vem?

Jag förstod snabbt att kosten är individuell och att man måste se hur varje enskild individ reagerar och presterar utifrån på vad han eller hon äter samt önskar åstadkomma. Vad som är bra för den ena är kanske inte bra för den andra. Människor kan till exempel drivas på antingen fett eller kolhydrater. Dessa ämnen blir alltså till energi när de förbränns i kroppen men folk presterar olika bra på olika typer av kost. Vissa behöver äta mängder av kolhydrater om de ska orka med fysisk aktivitet under en längre tid. Andra klarar sig fint endast på fett och protein. Det finns dock några uppenbara hälsobovar, som alla bör undvika.

Fett, är bra, men långt ifrån allt fett. Många fettsyror processas och behandlas för att klara upphettning och för att inte härskna. Detta leder i regel till att hälsofrämjande ämnen går förlorade. Kolhydrater, är ofta nödvändig energi. Men långt ifrån alla kolhydrater, och långt ifrån alltid. Det finns fördelar med att äta kolhydrater som snabbt omvandlas till energi i kroppen. Vad man dock bör tänka på är om man faktiskt kommer att tillgodogöra sig denna energi och ha nytta av den, eller om den istället bidrar till övervikt och blodsockerfall.

God och nyttig mat

Att laga god och nyttig mat är fantastiskt roligt och väldigt smarrigt så klart. I teorin så kan många ha klart för sig hur man ska äta, men att sedan lägga ihop ett plus ett på en tallrik som sedan ska smaka riktigt gott kanske inte kommer lika lättsamt. Det är just den biten som jag tycker bäst om, att laga mat som gynnar din kropp men också smakar riktigt gott. Allt från frukost, lunch och middag till riktiga energitäta näringsbomber till fikat.

Matens kvalité spelar stor roll. Det är klart att vi ska utnyttja de processade livsmedel som är nyttiga, tex olivoljan som kallpressats av den första skörden, en fantastisk olja som du med all rätt kan hälla över de flesta rätter. Passar perfekt som bas till dressingar eller att ringla över havrebrödet toppat med avokado, tomat och alfagroddar.


Nyttig och god frukost

Jag kommer att dela med mig av massor av härliga recept via bloggen, poddcasts samt smidiga matfilmer där jag visar hur jag lagar min mat.

Allt gott / Angelica

Ekologisk mat minskar cancerrisken

Ekologisk mat minskar cancerrisken
Synen på ekologisk mat är bland allmänheten är generellt positiv. Tyvärr har forskningen inte kunnat visa några övertygande positiva effekter på hälsa och välmående, i alla fall fram till nu. I en nyligen publicerad prospektiv studie på knappt 70 000 fransmän undersökte man hur deras risk för att utveckla cancer sammanföll med deras konsumtion av ekologiska livsmedel.

Att studien är prospektiv innebär att forskarna följde deltagarna från start och framåt, vilket ger en betydligt bättre bild av vilken mat som verkligen intogs än att försöka intervjua deltagarna om vilken mat de åt för flera år bakåt i tiden (retrospektiva studier).

I studien undersöktes 16 livsmedel där deltagarna fick ange huruvida de valda ekologiska eller konventionella livsmedel. Beroende på hur ofta deltagarna valde ekologiska livsmedel fick de ”eko-poäng”. Resultatet visade att ju högre ”eko-poäng” deltagarna hade desto lägre blev den generella cancerrisken.
Sista ordet i denna debatt är troligen inte sagt, men denna studie talar i alla fall för att man med fördel kan välja ekologiska livsmedel framför konventionella diton för att undvika cancer.
https://jamanetwork.com/journals/jamainternalmedicine/fullarticle/2707948

Smal av rödvin

Smal av rödvin

Att alkohol inte är toppen för formen känner de flesta till. Men det verkar dock var skillnad på alkohol och alkohol. I flera studier har man sett att måttlig konsumtion av rött vin till och med kan underlätta viktminskning. Hur går detta till?

Antagligen beror det på att druvor och rött vin är rika källor för antioxidanten resveratrol. Resveratrol har förmågan att aktivera signalvägar inne i fettcellerna som motverkar att de blir fler. Samma signalvägar aktiveras även vid energiunderskott.

Detta betyder i bästa fall att en måttlig rödvinskonsumtion kan underlätta viktminskning. I varje fall verkar rött vin inte ha samma fettbildande effekter som andra sorters alkohol.

Processad mat minskar förbränningen

Processad mat minskar förbränningen

Att äta stora mängder hårt industriprocessad mat är inte bra för hälsan. Bland annat innehåller de generellt mindre näring i form av mineraler och vitaminer. Forskning har också visat att de minskar förbränningen jämfört med oprocessad mat.

I en studie jämförde man den postprandiala termogenesen (den förbränningsökning som sker efter en måltid) mellan oprocessad mat som representerades av en fullkornsmacka med ost och processad mat som var vitt bröd med en industribehandlad ost.

Resultaten visade att förbränningen var 50% lägre med processad mat jämfört med den oprocessade varianten!

Ribos för immunförsvaret?

Ribos för immunförsvaret?

Nukleotider är byggstenarna för bland annat vår arvsmassa och har sålts som tillskott med motiveringen att de skulle stimulera muskeluppbyggnaden vid träning.

Tyvärr verkar inte nukleotider vara särskilt speciellt effektiva då det gäller muskelanabolismen. Däremot verkar de vara intressanta för den som vill boosta sitt immunförsvar. I en studie lät man en försöksgrupp äta 50 mg nukleotider per dag under två veckor.

Resultaten visade att halterna av vissa markörer för immunsystemet ökade markant jämfört med kontrollgruppen. Inte heller observerades några biverkningar. Nukleotider skulle därför kunna vara intressant för dig som lätt drabbas av infektioner.

Alginater minskar hunger

Alginater minskar hunger

Alginater är en typ av mjuka, gelbildande fibrer som ofta används som konsistensgivande tillsatsämne i många industriellt processerade produkter. För dig som vill minska i vikt och öka mättnadskänslorna är alginater intressanta efter som de inte bara ger ökad volym åt tarminnehållet utan även minskar blodsockertoppar efter måltider.

I en studie undersökte man effekten av alginater på överviktiga som fick äta en kaloribegränsad kost. Där visade resultaten av försöksgruppen minskade mer i vikt trots att de fick lika mycket energi som kontrollgruppen.

Därmed finns det alltså ytterligare en intressant aspekt med att berika sin kost med alginater eller andra typer av mjuka, lösliga fibrer om man vill minska på kroppsfettet.

Nyttig mat håller hjärnan klar

Nyttig mat håller hjärnan klar

”Skräpmat gör dig trött och sjuk medan nyttig mat gör dig frisk”. Påståendet kommer knappast som någon nyhet, men hur påverkas exempelvis den kognitiva förmågan av att välja nyttig mat på längre sikt?

Lite olika studier har undersökt detta, men en studie följde en grupp medelålders människor och hur deras kognitiva förmåga påverkas under tretton års tid.

Resultaten visade att nyttig mat kunde sammankopplas med en bättre kognitiv förmåga tretton år senare i livet.

Det är skillnad på socker och socker

Det är skillnad på socker och socker

Det är lätt att generalisera och säga att allt som innehåller socker är dåligt. Men det är faktiskt skillnad på socker och socker. Naturligt förekommande socker verkar inte ha samma negativa effekter som samma mängd socker som är tillsatta till livsmedel.

Ett exempel är att raffinerat fruktsocker ger labb-råttor höga blodfetter medan samma mängd fruktsocker i form av honung inte gör det. Teorierna om mekanismerna bakom dessa skillnader är många och orsaken är inte helt känd, men det viktigaste för oss är att minimera mängden raffinerat, tillsatt socker som man får i sig.

Detta illustreras i en undersökning där man uppmuntrade studiedeltagarna att välja en hemgjord fruktdrink istället för sockersötade drycker som läsk. Resultaten visade starka positiva effekter på såväl blodfetter som midjemått.

error: Info: Innehållet är upphovsrättsskyddat !!