Vi lever i en värld som är fullkomligt proppfull med svampar, bakterier och virus. De flesta är ofarliga för oss, andra skyddar oss faktiskt och förstärker vår hälsa. Men en del invaderar våra kroppar och gör oss sjuka. Det senare innebär att våra kroppar måste ha ett skydd mot sjukdomsalstrande bakterier och virus. Immunförsvaret, eller rättare sagt immunsystemet, är ett mycket komplext system som består av många olika delar.

Vad är immunsystemet?

Huvuddelarna utgörs av olika celler som är specialiserade på olika typer av försvar. En del celler har till uppgift att kemiskt skada sjukdomsalstrare medan andra tillverkar så kallade antikroppar som fäster på sjukdomsalstrare och som lockar till sig vita blodkroppar som fysisk äter upp och bryter ner de oönskade inkräktarna. Dessutom producerar våra kroppar många ämnen som motverkar bakterier och virus.

Immunförsvaret finns i lymfsystemet och i blodet. Även benmärg och thymus (brässen) är viktigt för att bilda immunförsvarsceller och få dessa att fungera på rätt sätt. Även fysiska barriärer som hud och slemhinnor räknas ofta in immunförsvaret. Det betyder att hudåkommor och problem med tarmslemhinnor kan påverka vår mottaglighet för infektioner.

Immunsystemet anpassar sig

Vårt immunförsvar anpassar sig också till omgivningen, till exempel utvecklar man immunitet mot vissa infektionssjukdomar om man har haft dem en gång tidigare. Immunförsvaret utmanas dagligen genom luften vi andas och maten vi äter. Dessutom måste det skilja på vän och fiende. Sjukdomsalstrande bakterier ska angripas och oskadliggöras samtidigt som den inte får angripa den mat vi äter. Ibland tar immunsystem fel och angriper mat eller i värsta kroppen själv. I det första fallet utvecklar man allergi mot den mat som kroppen felaktigt reagerar mot. I det andra fallet kan resultatet bli en så kallad auto-immun sjukdom där kroppen angriper och förstör kroppsegna strukturer. Hur den auto-immuna sjukdomen yttrar sig beror på vilken struktur i kroppen som uppfattas som kroppsfrämmande. Är det lederna som blir måltavlan kan det leda till reumatism och är det spetsen på bukspottkörtel som angrips yttrar det sig som diabetes typ I.

Immunsystemet är individuellt

Det finns individuella skillnader i immunfunktion mellan individer, dessa skillnader beror på en blandning av ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Ärftligheten märks tydligt när det gäller allergier. Om båda ens föräldrar är allergiska mot samma sak är risken för att man själv utvecklar samma allergi hela 75 procent. Även när det gäller immunfunktion ser man tydliga ärftliga inslag. En del experter menar att de flesta människor är smittade av munherpes, men att bara de som har ett immunförsvar som är dåligt på att trycka ner herpes får munblåsor. När det gäller risken för att smittas av andra infektionssjukdomar, som exempelvis förkylningar, finns det också ärftliga komponenter. Även miljöfaktorer som uppväxt, kost och bakterieflora i magen påverkar immunförvarets effektivitet.

Stress, träning, sömn och immunsystemet

Stress och träning minskar båda vår motståndskraft mot infektioner eftersom båda ökar mängden stresshormoner i kroppen. Stresshormonernas uppgift är att förbereda kroppen på att överleva så länge som möjligt och då minskar immunförsvaret sin kapacitet för att spara på kalorier. Efter ett träningspass brukar man tala om ett ”öppet fönster” som varar cirka en timme efter ett träningspass då man är extra mottaglig för infektioner. Långvarig och omfattande träning har sammankopplats till minskade nivåer av många blodmarkörer som har med immunförsvarets aktivitet att göra. Överträning ökar därför din infektionskänslighet väldigt mycket. Träning i rätt dos kan dock förstärka ditt immunsystem. Även sömnbrist ökar din infektionskänslighet och vid perioder av hård träning och för lite sömn kommer ofta förkylningen som ett brev på posten.

Du kan boosta ditt immunförsvar med aktiva val

Du kan påverka din risk för drabbas av infektioner på många sätt. En viktig sak är handhygienen. Ett ypperligt sett att infektera sig själv är att inte tvätta händer. Då överför du bakterier till dig själv genom att du omedvetet tar dig i ansiktet och kanske till och med petar näsan när ingen ser!

Andra viktiga saker är att optimera tarmhälsan, bland annat genom att se till att optimera bakteriefloran. Det gör du genom att få dig nyttiga bakterier som finns i syrade mjölkprodukter, syrade grönsaker och i tillskottform. De nyttiga bakterierna (probiotika) skyddar mot infektioner genom att utgöra den första skyddsbarriären mot inkräktande bakterier. Ska något ta sig in i kroppen genom tarmslemhinnan måste det först tas sig förbi våra husdjur, probiotikan. Dessutom är det viktigt att mata ”husdjuren” så att de växer. Bra bakteriemat är fibrer, gärna lösliga sådana. Det kan också vara en god idé att testa att utesluta gluten. Många människor som inte har celiaki (glutenintolerans) upplever att de ändå reagerar negativt på gluten, med bland annat ökad infektionskänslighet som följd. Gluten är ett protein som finns i korn, råg och vete. Vanliga havregryn är ofta kontaminerade med gluten.

Brist på järn och zink kan göra dig mer mottaglig för infektioner. Vill du ta tillskott för säkerhetsskull är det inga problem med zink. Bra källor för zink är ostron och musslor. När det gäller järn bör du ha en konstaterad brist innan du funderar på tillskott. Annars finns det risk för negativa effekter då överskott kan ge ökad infektionskänslighet och inflammation. Även tillskott på vitamin D kan vara intressant då det är många som inte når upp till de nivåer som kroppen behöver. Vitamin D finns bland annat i fet fisk och äggula.

Var också noga med att få dig tillräckligt med protein. Det finns forskning som visar att ett lite högre proteinintag kan ha gynnsamma effekter på immunförsvaret.

Kosttillskott för immunförsvaret

Kan man knapra sig till en ökad motståndskraft mot infektioner?

Kosttillskott som aminosyran glutamin och tillskott baserade på Aloe Vera skulle eventuellt bra för att öka motståndskraften mot infektioner. Glutamin påverkar framför allt tarmslemhinnans välmående och det framför allt vid nedsatt funktion hos tarmslemhinnan som dessa kan ha effekt. Aloe Vera är dåligt dokumenterat i dessa sammanhang, men många upplever positiva effekter av ett tillskott.

Det finns också naturläkemedel med dokumenterade effekter mot infektioner. Dessa är röd solhatt (echinacea) som ska tas vi förkylningssymptom samt oljeberedningar gjorda på vitlök. Ett alternativ till vitlök som naturläkemedel är förstås att använda vanlig vitlök. Vitlöken bör då inte koka med i maträtten utan tillsättas när maten är klar. Annars riskerar man att det flyktiga ämnet allicin, som står för den goda effekten, försvinner.

Frukt & grönt?

Att äta ett äpple om dagen är något som skulle hålla doktorn borta har nog de flesta hört. Det finns undersökningar som visar att ett ökat intag av frukt och grönsaker minskar risken för att bli förkyld, men det är svårt att dra några definitiva slutsatser från dessa. Men hur är det med den gamla huskuren vitamin C? Det finns så kallade meta-analyser där man har sammanvägt resultaten från olika studier där man har undersökt effekten av tillskott med vitamin C. Dessa visar att infektionsrisken minskar med cirka åtta procent. Mot detta får man väga eventuella negativa effekter av tillskottet som ökad risk för njursten, gråstarr och minskade träningsresultat (enligt vissa studier).

Boosta ditt immunförsvar!

  1. Ät probiotika
  2. Ät vitlök
  3. Undvik gluten
  4. Ät fibrer
  5. Ät frukt och grönsaker
  • Glutamin – bra bränsle för tarmceller och kan underlätta återhämtning
  • Vassleprotein – kan stärka immunförvaret
  • Aloe Vera – kan eventuellt stärka tarmslemhinnan
  • Röd solhatt (echinacea) – innehåller virushämmande ämnen
  • Zink – brister sätter ner immunförsvaret
  • Järn – brister sätter ner immunförsvaret (bör endast tas vi konstaterad brist)
  • Vitlök – naturläkemedel som motverkar infektioner
  • Vitamin D – brister sätter ner immunförsvaret
  • Var noga med handhygienen!
  • Se upp med överträning
  • Ha alltid med dig echinacea i necessären när du reser
  • Stressa inte
  • Se till att sova ordentligt

ANNONS