Inom vården har man traditionellt använt sig av denna typ av lågenergi-dieter för att få ner kraftigt överviktiga patienter i vikt. Fördelarna med den här typen av dieter är att de ger snabba resultat, vilket motiverar patienten. Dessutom förbättras blodfetter och insulinkänslighet snabbt. Den största nackdelen med dessa dieter är att de ofta inte ger någon bestående viktminskning. Det finns dock de som klarar att minska i vikt och sedan hålla den nya vikten, men min erfarenhet är att det är väldigt få som lyckas.
Äter man väldigt lite energi kommer kroppen att ställa in sig på svält. Visst, du kommer att bränna stora mängder fett, men tyvärr också mycket muskelmassa. Den största viktminskningen upplever man under de första dagarna eftersom glykogenförrådet i levern förbrukas då. Glykogen binder vatten och minskade glykogendepåer ger därför en snabb viktminskning. Ett problem med lågenergidieter är att man ofta är hungrig mer eller mindre hela tiden. Men om du går tillräckligt lågt när det gäller energiintag, vilket din väninna har gjort, försvinner ofta hungerkänslorna helt. Detta är ett välkänt fenomen som har att göra med överlevnad. När du går tillräckligt lågt i energiintag ger kroppen helt enkelt upp och hungerkänslorna kopplas bort. Det är bland annat därför som anorektiker och svältande människor i tredje världen orkar prestera så mycket som de gör – de känner inte längre hungern.
Kan låg-energidieter vara farliga? Genom åren har det faktiskt inträffat dödsfall som har kopplats till extrema låg-energidieter. Därför är det viktigt att man väljer ett komplett beprövat näringstillskott om man väljer den här typen av viktminskning. Personligen är jag ingen anhängare av dessa dieter eftersom de utsätter kroppen för påfrestningar och dessutom ger de alltför sällan bestående viktminskning. Dessutom ändrar du inte grundorsakerna till överviktsproblemet, det vill säga livsstil.