Inom de mer alternativa hälsoområdet lovprisas ofta så kallat kolloidalt silver som något av ett universalmedel mot infektioner. Preparatet har i dessa tider med Covid-19 fått ett uppsving på bland annat sociala medier. Men hur bra är det egentligen? Och är det ofarligt?
Silver räknas till tungmetallerna då dess molekylvikt är hög. Själva begreppet ”tungmetall” för nog automatiskt tankarna till dokumenterade gifter som kvicksilver, bly och kadmium. Dock kan man inte utgå från att det är giftigt bara för att det räknas som en tungmetall.
Fungerar silver mot infektioner?
Silverjoner, vilket är formen för fritt silver i vattenlösning som exempelvis blod, är tveklöst giftigt för bakterier. Silver har använts som antibakteriellt medel i allt från sårkompresser till anti-svett kläder och som vattenreningsmedel. De antibakteriella effekterna av silver är sålunda väl dokumenterade.
Men är silver effektivt mot virus?
Problemet är att silver inte har några bra dokumenterade effekter på djur eller människor även om de antivirala effekterna är relativt väl dokumenterade i cellkulturer (1, 2). Dock har silver använts som läkemedel i Sverige för knappt 100 år sedan. Då såldes det som medel mot infektioner i svalg och hals. Silver har dock gifteffekter, åtminstone i högre doser. Dessa är väl visade i cellkulturer. På människa vet man väldigt lite eller inget om långtidseffekter på hälsan.
I studier på cellkulturer använder man ofta olika typer av nanopartiklar och dessa betraktas som generella hälso- och miljöproblem. Silver har också kopplats till möjlig antibiotikaresistens när silverkompresser använts för såromläggning. Silver har dessutom associerats till tillståndet argyri där silver lagras in i inre organ och ger huden en blåaktig ton. Dock är det silver som gett dessa biverkningar inte att jämföra med kolloidalt silver då det istället handlat om silvernitrat i höga doser under lång tid.
Silverexponering hos silversmeder och juvelerare har lett till DNA-skador, vilket gör det till ett potentiellt DNA-skadande ämne.
Av dessa orsaker är därför försäljning av silver som kosttillskott förbjudet inom EU sedan 2010. Idag får silver bara säljas som vattenreningsmedel. Dock är halterna i dessa preparat försvinnande låga, vilket förstås minskar så väl förgiftningsrisk som effektivitet för den som dristar sig att använda det.
Det finns dock mängder med anekdotiska berättelser om personer som påstår sig ha haft stor nytta av att inta silver mot framför allt infektioner. Och visst verkar de ha effekter mot infektioner, men det har även kvicksilver. Kvicksilver användes förr som universalmedel mot infektioner, bland annat syfilis. Dock är kvicksilver dokumenterat giftigt även om gifteffekterna ofta inte kommer på en gång.
Sammanfattningsvis kan man säga att det finns bevisade effekter på både effektivitet och giftighet i cellkulturer, men inte i människa. Mitt tips är att låta bli att inta silver oralt tills, eller om, den dag kommer då mer faktaunderlag finns på bordet.
