När det lackar mot jul och nyår bunkrar de flesta upp med en massa julmat, men även godis och andra sötsaker. När mörker och kyla tilltar får man en större längtan att äta mat som man vet inte är den allra bästa, ofta proppfulla kalorier i form av socker och fett. Men varför är godis så gott? Och hur gör man för att hitta en balans? Finns smarta och nyttigare alternativ? Häng med så reder vi ut begreppen.

Alla gillar vi godis mer eller mindre. En del av oss så mycket att vi inte kan hejda oss förrän påsen är slut eller att vi har fått i oss så mycket så att vi mår illa. Godis är så gott eftersom det innehåller ämnen som stimulerar vår aptit. Söt smak, högt fettinnehåll och fiberfattigt signalerar att här finns lättillgänglig energi. Våra stenåldersgener är programmerade för att få oss att välja energirik mat. På stenåldern var skillnaden mellan liv och död alltför ofta tillgången på kalorier.

Idag ligger förstås dessa egenskaper oss i fatet då de har fått oss att inrätta vårt samhälle efter våra primitiva drifter. Billigt och lättillgängligt godis ligger förstås helt i linje med vad de primitiva delarna av vår hjärna vill ha. Det är inte heller någon slump att smågodis har granna och lysande färger eftersom färggrant signalerar frukt och bär till våra hjärnor och vi upplever det som mer aptitligt. Det är inte en slump att en fruktsallad har samma färgkulörer som blandat smågodis!

Har man starka ”godis-instinkter” och väljer att ge efter för dem kan det förstås innebära hälsorisker som karies, diabetes, övervikt, cancer, inflammationer och hjärt- och kärlsjukdomar. Men det handlar också om hur mycket och hur ofta man stoppar i sig sötsakerna. Äter man godis en gång i veckan har det sannolikt inga mätbara effekter på hälsan. Detsamma gäller om du äter godis under en begränsad period under julen eller andra storhelger.

Stoppar du dig en påse godis varje dag är förstås situationen en annan. Sötsug kan skapas av hunger och dålig måltidsplanering och faller man för frestelsen kan det lätt utvecklas till ett beroende som kan vara svårt att bryta och på många sätt liknar om ett drogberoende. Värsta tidpunkten att stoppa i sig sötsaker är mitt i natten eftersom hormoner som insulin fungerar annorlunda då än på dagtid. Det resulterar i ett högre blodsocker och större hälsorisker jämfört med om samma mängd godis intas under dagtid.

Den tidpunkt det gör minst skada är antagligen under ett långt träningspass eller direkt efter träningen. Då behövs nämligen mindre insulin för att ta upp sockret från blodet in i cellerna. Höga halter av insulin under lång tid är kopplat till en ökad risk för diabetes typ II. Känner du att du är beroende av godis kan det vara en bra strategi att äta mer mat och oftare för att bryta suget. Det brukar ge med sig efter några dagar eller ett par veckor.

Hur mycket godis är okej?

Många äter alldeles för mycket godis och problemet är särskilt alarmerande för barn. Det har uppskattats i vissa undersökningar att så mycket som 50 procent av barnens totala energiintag kommer från läsk, godis och snacks i genomsnitt. Det betyder förstås också att en del får i sig betydligt mer än så. Förutom att godis ger lättätna kalorier med låg mättnadskänsla bidrar det också med tomma kalorier, det vill säga väldigt lite om ens några vitaminer, mineraler, fibrer eller antioxidanter.

Därför kan man inte kompensera en påse godis fullt ut med en ökad träningsdos. Även om du kompenserar kaloriintaget genom ökad fysisk aktivitet blir det ändå ett underskott på andra näringsämnen. Ju mindre godis man äter desto bättre är det förstås, men äter man en påse godis i veckan är det ingen fara. Våra kroppar tål en hel del skräpkalorier så länge lejonparten av det vi äter är av god kvalitet. Det enda undantaget är om du vet med dig att godis triggar ditt sötsugen och väcker en svårkontrollerad lust efter mer av samma vara. I det fallet bör du avstå godis helt.

Vilket godis är nyttigast?

Det är svårt att använda ordet ”godis” och ”nyttigt” i samma mening, men någon slags rangordning kan man förstås göra. Smågodis och vit choklad är bland de sämsta valen då de bara innehåller tomma kalorier som socker och raffinerade industriellt processade fetter.
Dessutom innehåller de ofta en lång rad med färgämnen och andra tillsatsämnen. Är man rädd för tillsatser är det definitivt en god idé att dra ner på godiskonsumtionen.

Till de bättre alternativen hör mörk choklad som ger nyttiga antioxidanter från kakaon. Mörk choklad är även besk, vilket minskar risken för att man överäter. Även torkad frukt är, förutom högt innehåll av socker, proppfullt med nyttigheter. Räknar man nötter som godis är det förstås ett otroligt lyft vad det gäller nyttighet jämfört med godis. Godis sötade med naturliga fruktjuicer och reducerad sockermängd kan vara ett bättre alternativ jämfört med originalen. Varför är dessa bättre än att söta med vanligt socker? Socker som socker, eller? Här finns faktiskt skillnader som troligen beror på att naturliga sockerkällor även innehåller en massa nyttigheter.

Ger man exempelvis råttor raffinerat fruktsocker i deras dricksvatten blir deras blodfetter höga, men ger man dem samma mängd fruktsocker i form av honung händer i stort sett ingenting med deras värden. Kanske finns en stark generell skillnad mellan naturligt förekommande socker och tillsatt socker? Faran med naturligt sötade livsmedel är att man tar sig friheten att mer av dessa eftersom de upplevs som lite nyttigare.

Varför går bara jag upp i vikt av att äta godis?

Säkert har du någon person i din omgivning som ”irriterande” nog inte går upp i vikt av att äta godis, medan du bara behöver titta på godisbit för att lägga på dig några extrakilon. I verkligheten är skillnaderna små när det gäller förbränning utan fenomenet beror istället på skillnader i aptitreglering. Den som inte går upp i vikt av att äta godis kompenserar kalorierna från godiset genom att äta mindre vid andra måltider medan den som går upp i vikt inte minskar sitt övriga energiintag i samma utsträckning.

Hur ska jag förhålla mig till godis?

Hur viktigt är godis för dig? En del känner att sötsaker är i det närmaste en essentiell del i tillvaron. Om du är en av dem som känner så är det viktigt att begränsa godisintaget till en dag i veckan. Konsumerar du 100 gram lösviktsgodis och har en bra kost i övrigt är det inget som kommer påverka din hälsa negativt.

Vid storhelger hör det av tradition till att äta mer godsaker. Studier har visat att många lägger på sig flera kilo överskottsfett under dessa perioder. Du kan fortsätta storhelgerna med ett större intag om du gör det rätt och smart. Här följer några praktiska råd att ta till under storhelger:

  • Bestäm i förväg vilka dagar som är godisdagar (exempelvis julafton, juldagen och
    nyårsafton)
  • Välj nötter, torkad frukt eller sötsaker gjorda på nyttigare ingredienser (exempelvis Angelicas kärleksmums)
  • Ät bra mat även under storhelger. Bra mat är proteinrik mat tillsammans med oraffinerade kolhydrater och grönsaker

Vad innehåller godis?

Skumgodis – socker, gelatin (oftast från gris), färgämnen och aromämnen.
Gelégodis – socker, gelatin, färgämnen och aromämnen.
Mintpastiller – socker, aromämnen och färgämnen.

Skippa:
Smågodis – bara tillsatser, socker och dåliga fetter.
Vit choklad – koncentrerat, raffinerat socker och fett.
Polkagrisar – bara socker och tillsatser.

Ok:
Mörkare choklad – antioxidanter från kakaon.
Nötter – nyttiga fetter och antioxidanter.
Torkad frukt – fibrer och bra näringsämnen.
Popcorn – fibrer och antioxidanter. Förhållandevis lågt energiinnehåll.

E-nummer i godis:
Azofärgämnen – tack och lov ovanligt i Sverige! Allergiframkallande färgämnen.
Sockerkulör – färgämne gjort på bränt socker. Cancerframkallande?
Konserveringsmedel – kan ge upphov till allergiska reaktioner.