Vad är gurkmeja?
Gurkmeja som krydda har säkert de flesta hört talas om när det kommer till tips som rör din hälsa. Men gurkmeja, som är en växt inom ingefärssläktet, har en rad olika användningsområden. Industriellt används det som råvara till färgämne. Inom livsmedel främst som krydda och här i Sverige är man förmodligen mer bekant med kryddan curry, som har gurkmejan som en av sina huvudingredienser. Precis som ingefäran har gurkmeja en ganska skarp och lite bitter smak. Medicinskt används gurkmeja som ett naturmedel för bland annat hudproblem och inflammationer, men också för att boosta fettförbränning och som blodsockersänkande medel.
Kurkumin
Det aktiva och mest intressanta ämnet i gurkmeja är kurkumin, en polyfenol (en antioxidant) som ger gurkmejan dess gula färg. Cirka 5% av roten består av kurkumin. Kurkumin är fettlösligt och kan med fördel intas med någon typ av fett för att absorberas bättre. Kurkumin i sin rena form har en låg biotillgänglighet på ungefär en procent. Med det menas att med om du äter 100 mg Kurkumin kommer bara 1 mg nå ut i blodet. På grund av den låga biotillgängligheten är det därför svårt att komma upp i terapeutiska nivåer enligt mycket av den forskning som finns tillhanda.
Öka upptaget med upp till 2000%
Du har förmodligen hört att man kan öka halterna i blodet av kurkumin med upp till 2000% hos människor med hjälp piperin, ett ämne som finns i svartpeppar. Detta har egentligen ingenting med att upptaget i sig ökar, utan beror på att nedbrytningen i levern minskar och att levern dessutom gör kurkuminet mer vattenlösligt som därmed får en större effekt.
Dessutom har svartpeppar många andra fina hälsoegenskaper och därför är det ingen nackdel att få i sig det tillsammans med gurkmeja.
Gurkmejans anti-inflammatoriska egenskaper
Kurkumin är en så pass potent inflammationssänkare att det har utförts studier för att se hur väl det matchar andra anti-inflammatoriska medel. Gurkmeja saknar dock många av de negativa bieffekter som många läkemedel är sammankopplade med. Det finns forskning som jämför effekterna mellan bland annat acetylsalicylsyra (ex Aspirin) och Ibuprofen och där har kurkuminet många gånger den största inflammationshämmande effekten.
Insulinkänslighet och diabetes
Forskning visar att kurkumin kan främja insulinkänslighet, men dessa studier är främst utförda på möss och därför kan man inte utan vidare överföra slutsatsen till människor. Det har också visats att kurkumin påverkar insulinkänslighet och blodfetter via en rad olika mekanismer.
I en studie bestämde man sig för att utföra en klinisk studie på människor med kapslar innehållandes gurkmeja. Kontrollgruppen fick motsvarande kapsel men utan kurkumin. Resultaten visade att ingen statistiskt säkerställd skillnad i blodsockernivåer mellan grupperna, men att gurkmeja gav ett betydande högre insulinsvar.
Kanske är inte gurkmeja så effektiv blodsockerkontrollör som många påstår?
I cellstudier har man funnit att kurkumin i gurkmeja påverkar bukspottskörtelns celler till att utsöndra insulin. ”I vår studie fick vi ett högre insulinsvar men ingen skillnad i blodsocker, vilket kan anses märkligt.” – förklarar Jennie Wickström, forskare bakom studien.
Hur effektivt gurkmeja verkligen är för blodsockerkontrollen finns det alltså olika rön om och mer forskning behövs för att vi ska få en tydligare bild av hur kryddan kan användas. Andra rön tyder på att blodsockernivån kan sjunka för mycket och det kan vara värt att veta när du äter gurkmeja i kombination med olika mediciner i din vardag.
Fettförbränning/viktminskning
En metaanalys baserad på 21 olika studier med totalt 1604 olika individer visar att kurkumin kan påverka viktnedgång för personer med metabolt syndrom (övervikt, högt blodtryck, blodsocker och blodfetter) positivt.
BMI, Vikt, Midjemått och Leptin (ett apititdämpande hormon) minskade tydligt genom intag av kurkumin. Halterna av adiponektin (ett hormon som hjälper dig att reglera din ämnesomsättning) fick en signifikant ökning medan höftmåttet inte påverkades.
I en annan studie beskrivs fetma som en kronisk låggradig metabolisk inflammation, och där var en slutsats att eftersom kurkumin är en antiinflammatorisk antioxidant så kan det ha en mängd fördelar vid övervikt.
Kurkumin interagerar direkt med fettvävnaden för att undertrycka kronisk inflammation och det minskar även det inflammationsskapande hormonliknande ämnet TNF-alfa. Genom bland annat dessa mekanismer tros kurkumin kunna motverka fetma och kanske också begränsa de negativa hälsoeffekterna av fetma.
Vilket intag är att rekommendera och finns det några nackdelar?
Generellt anses gurkmeja och även rent kurkumin vara säkert att inta, men det finns saker att tänka på.
En korttidsstudie visade att intag på upp till 8000 mg kurkumin är säkert och påverkar inte hälsan negativt, men det behövs långtidsstudier för att vara säker. Det finns däremot en del biverkningar som en del personer kan uppleva. Dessa kan vara allergiska reaktioner, magont, kräkningar, förstoppningar och diarré.
Personligen rekommenderar jag att man testar sig fram till en dos som känns bra för just en själv.
Kurkumin kan också interagera med många mediciner, inklusive blodförtunnande, antibiotika, läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdom, antihistaminer och cytostatika (cellgifter). Därför är det alltid en god idé rådfråga sin läkare innan man intar tillskott med kurkumin.
Gurkmeja är ett efterforskat område
Det är svårt att få med allt som är värt att veta om gurkmeja och kurkumin då det finns tusentals studier och undersökningar, både prekliniska och kliniska.
Jag råder dig som tycker att detta är ett intressant ämne att läsa mer. På nätet finns allt från recept på guldmjölk till de senaste rönen inom forskning. Var dock kritisk och granska framförallt källorna kritiskt.
