Kolesterol – orsaken till problemet?
Kolesterol är en byggsten som används i ett otal processer i kroppen. Rent kemiskt tillhör den gruppen steroider, vilket gör att den strukturellt är ganska olik vanliga fetter (triglycerider). Den förhärskande hypotesen har under många år varit att cirkulerande kolesterol i blodet är boven i hjärt- och kärldramat. När kolesterolet härsknar fastnar det i kärlväggarna, vilket sedan leder till inflammationer. Denna process brukar kallas för åderförfettning.
Ju mer kolesterol man har i omlopp, desto större är risken att det härsknar. Så är det i alla fall i teorin. När det gäller kolesterolhalt i blodet och risken för hjärt- och kärlsjukdomar är den hypotesen idag kraftigt ifrågasatt. Vad händer om kolesterolet inte härsknar? Troligen blir det inga negativa effekter på hjärt- och kärlhälsan, men kan man verkligen helt förhindra härskning och därmed inlagring av kolesterol? Ju högre halter av kolesterol, desto större träffyta utgör de för de skadliga fria radikaler som kan härskna kolesterolet. Att helt undvika härskning låter för många som ett osannolikt scenario.
Kolesterol transporteras i flera olika typer av partiklar i blodet. En del partiklar har till uppgift att transportera kolesterol ut till kroppens vävnader. Till denna grupp hör LDL och VLDL. För höga halter av dessa blodfettspartiklar har kopplats till en ökad risk för åderförfettning. Men huruvida det är kolesterolhalten eller antalet LDL-partiklar i blodet som verkligen påverkar risken är omdiskuterat (1).
HDL är en annan typ av kolesteroltransporterande blodpartikel, men till skillnad mot LDL transporterar den fett till levern från resten av kroppen. Det innebär att HDL kan ”städa undan” efter LDL och därmed skydda mot åderförfettning. Den totala halten kolesterol är därför av underordnad betydelse, men balansen mellan LDL och HDL, den så kallade LDL-/HDL-kvoten, verkar ha betydelse för hjärt- och kärlhälsan (2). Men även om balansen mellan LDL och HDL är ofördelaktig, påverkas risken av en mängd ytterligare faktorer. En av de allra viktigaste är inflammationsprocesser och oxidativ stress. Jag kommer kort att redovisa tänkbara strategier för att motverka inflammationer och minska halterna av LDL-kolesterol.
Minimera inflammationer och oxidativ stress
Inflammation är en naturlig respons som kroppen skapar som ett svar på yttre stimuli. Infektioner och autoimmuna sjukdomar är exempel på tillstånd då graden av inflammation är förhöjd. Vid inflammationer ökar kroppens bildning av skadliga syreradikaler, vilket ökar den oxidativa stressen. Därmed ökar också risken för att kolesterol som transporteras i blodet ska härskna. Därför är det viktigt att inflammationsprocesser inte hamnar på en hög nivå. Inflammation är kopplat till en ökad risk för diabetes typ II, vilket i sin tur ytterligare späder på radikalbildningen.
Inflammationsprocesser är ett särskilt stort problem för personer med inflammatoriska sjukdomar eftersom dessa sjukdomarna många gånger accelererar sjukdomsförloppet. Ett bra exempel på detta är reumatiska sjukdomar (9).
Graden av inflammation påverkas av livsstilsval som bland annat kosthållning och övervikt. Övervikt, i synnerhet i form av bukfetma, har en stor påverkan på inflammationsprocesser i kroppen (4). I kosten finns ett otal parametrar som har effekt på inflammationer. Bland de mest omskrivna är omega-3 fettsyror, särskilt från fisk (5). Att äta mycket grönsaker vet de flesta att det är bra. En skyddande komponent är naturliga salicylater – inflammationshämmande ämnen som finns naturligt i många grönsaker (6). Grönsaker är dessutom rika på polyfenoler, ämnen med inflammationshämmande effekter (16).
Vitlök har också kopplats till inflammationsmodulerande effekter, men har även positiva effekter genom sin påverkan på antalet LDL-partiklar, blodtryck, risken för blodpropp och innehåll av antioxidanter (8, 18). Kryddor som ingefära och gurkmeja har kopplats till kraftiga inflammationshämmande effekter, men betydelsen för åderförfettning är idag dåligt undersökt.
En annan bra strategi är att inte äta för hårdhänt behandlad mat, till exempel industriellt behandlad mat, vilket vi tenderar att konsumera allt mer av. Denna innehåller ofta biprodukter som har inflammationsstimulerande effekter (7).
Det är också viktigt att hålla koll på blodsockret om man är diabetiker eller ”borderline-diabetiker”. Ett högt blodsocker ökar den oxidativa stressen kraftigt (11).
Antioxidanter, åtminstone från naturliga källor, skyddar mot fria radikaler och därmed även skadeeffekter av oxidativ stress. En bra strategi är därför att äta rikligt med grönsaker och baljväxter.
Håll ned nivåerna av LDL
LDL må vara en omstridd riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar, men många studier visar att den har betydelse för risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. En bra strategi är troligen att hålla ned halterna av LDL (om dessa är förhöjda) för att således minska ”träffytan” för härskningseffekter från skadliga fria radikaler. Traditionellt har man påstått att värden genom blodfetter inte kan påverkas mer än 10 % genom kost- och livsstilsförändringar. I verkligheten är den siffran betydligt högre från vad jag själv observerat i min kliniska verksamhet.
Strategierna för att minska LDL och förbättra kvoten består av många kostkomponenter. En av de viktigaste är att hålla koll på kroppsfettet.
För mycket kroppsfett, i synnerhet bukfett, är kopplat till förhöjda nivåer av LDL, men även en förhöjd grad av inflammation och oxidativ stress.
Lösliga fibrer (som finns i linfrön, psylliumfrön och rotfrukter) som bryts ner av bakterier i tjocktarmen har också kopplats till kolesterolsänkande effekter (12, 13). Men även intag av probiotika, nyttiga bakterier, kan ha positiv effekt. Växtsteroler som bland annat tillsätts i kolesterolsänkande margariner, minskar halterna av LDL. Kritiken mot dessa produkter är överväldigande eftersom många experter är kritiska mot margarin som livsmedel. Man måste dock inte äta margariner för att få i sig de LDL-sänkande sterolerna. Livsmedel som råris, baljväxter och kål är rika på dessa. Dessutom finns det rikligt med så kallade fytoöstrogener i många baljväxter och kålsorter som tros ha positiva effekter på hjärt- och kärlhälsan (14, 17).
När det gäller makronutrienter är kanske kolhydraterna de allra mest betydelsefulla. För hög andel kolhydrater i kosten har visat sig ha en negativ effekt på LDL-kolesterol, men verkar även ha en negativ effekt på partiklarnas ateriogenicitet (förmåga att skada blodkärl) (15, 16). Därför bör andelen kolhydrater i kosten inte vara för stor. Dessutom bör personer med förhöjda halter av LDL-kolesterol vara extra försiktiga med sötade produkter. Socker, och i synnerhet fruktsocker, har visat sig ha kraftigt ateriogena effekter.
Det finns även många andra strategier som verkar vara framgångsrika i behandlingen och förebyggandet av hjärt- och kärlsjukdom, men av utrymmesskäl tar jag inte upp dem här. Även blodtryck och övervikt, vilka båda är riskfaktorer för övervikt, kan påverkas av kostinterventioner. Framtiden får utvisa vilka interventioner som är viktigast för sjuklighet och dödlighet i dessa sjukdomar.
