Probiotika – den okända faktorn för hälsa

Probiotika är samlingsnamnet på alla de mikroorganismer som har en positiv effekt på vår hälsa. I begreppet ingår många bakteriearter och vissa svampar. Alla människor har probiotiska mikroorganismer, men sammansättningen varierar mycket mellan olika individer. Probiotika finns i syrade livsmedel, men även i form av tillskott. Vitsen med att äta probiotika är att de påverkar sammansättningen av bakterier i vårt tarmsystem, främst i tjocktarmen. De mesta och de flesta bakterier vi äter dör i magsäckens syrabad och de som överlever får dessutom rejält med stryk av enzymer och galla när de når tunntarmens översta del. Trots den tuffa vägen in överlever en liten del av den probiotika vi stoppar i oss. Denna kan sedan börja kolonisera tarmen där den sedan i det närmsta lever i symbios med oss. Probiotika har nämligen förmågan att kommunicera direkt med våra tarmceller på ett sätt som till stor del påminner om hur våra egna celler kommunicerar med varandra. Därför kan man nästan säga att probiotika är som en del av vår egen kropp. Det här intima samspelet tyder på att dessa organismer har varit med oss som art långt innan våra förfäder ens hade utvecklats till något som liknade en människa. Probiotikans effekter på kroppen är många och innefattar bland annat immunsystem, näringsupptag, inflammationsprocesser och risken för att utveckla en rad sjukdomar.

Probiotika och immunsystemet

Våra kroppar har utvecklat ett komplext immunsystem för att skydda oss från infektionsalstrande bakterier och virus. Tarmarna är en särskilt utsatt del eftersom de är designade för att ta upp näring. Detta gör också att det är lättare för infektionsalstrare att komma in den vägen i kroppen. Här spelar probiotikan en mycket viktig roll. Eftersom den koloniserar vår tarmslemhinna måste infektionsalstrare först ta sig förbi våra nyttiga bakterier. Detta är en tuff uppgift och många probiotiska bakterier producerar också organiska syror som exempelvis mjölksyra för att göra det tuffare för infektionsalstrare att överleva. Om en skadlig bakterie ändå lyckas ta sig igenom vår skyddande barriär av bakterier signalerar probiotikan direkt till tarmcellen att den inom kort kommer att bli attackerad. Responsen på signalen från tarmbakterien blir då att immunsystemet aktiveras för att kunna oskadliggöra infektionsalstraren.

Probiotika verkar också spela en viktig roll för utvecklingen av allergier(2,3, 4). Probiotikan trimmar troligen in immunsystemet så att detta vet vad det ska reagera mot. Ett immunsystem utan vägledning från probiotika verkar lättare hamna på avvägar i sin funktion och kan då börja reagera mot mat istället för patogener. Om detta händer är allergin ett faktum.
Dessutom bildar viss probiotika anti-virala ämnen som motverkar tillväxten av virus och patogena bakterier (5).

Probiotika och näringsupptag

Eftersom probiotika minskar angreppen från infektionsalstrare har de även en positiv effekt på vår tarmslemhinna som då blir mindre utsatt för stress. Studier har visat att probiotika förbättrar barriärfunktionen hos tarmslemhinnan. Näringsupptaget kan också öka av probiotika enligt vissa rön. Upptaget av mineraler (6) (exempelvis kalcium) och även de färgglada antioxidanterna som kallas polyfenoler kan förbättras.

Probiotika och avgiftning

Vi får varje dag i oss gifter från maten. Många är naturligt förekommande, andra är kontamineringsprodukter från industriell processning och tillagning. Dessutom bildas en hel del gifter under själva matsmältningsprocessen. Hur mycket och vad som bildas beror på vad vi äter och vilken bakterieflora vi har. Vissa bakterier skapar gifter medan andra som probiotika bryter ner och inaktiverar vissa gifter. Rätt bakterieflora verkar minska halten av giftiga så kallade endotoxiner i blodet och har sannolikt en mycket stor betydelse för hälsan (7).

Näringen från probiotika

Inte nog med att probiotika underlättar näringsupptaget i många sammanhang – den producerar också näringsämnen som bland annat vitamin K och B12. Tyvärr produceras B12 nere i tjocktarmen, vilket gör att det inte tas upp av kroppen, i alla fall inte hos de flesta västerlänningar. I andra delar av världen klarar sig många människor förvånansvärt bra på en vegankost trots att denna inte innehåller vitamin B12. En hypotes om varför är att dessa har B12-producerande bakterier högre upp i sitt tarmsystem och att de därmed kan ta upp vitaminet.
Vitamin K finns i gröna grönsaker och i bakteriejästa, syrade grönsaker som exempelvis surkål. För den som inte äter så mycket sådana produkter är våra tarmbakterier en av de viktigaste källorna.

Korta fettsyror och fibrer

Probiotikans mat är fibrer och när fibrerna bryts ner bildas så kallade korta fettsyror. Dessa är ättiksyra, propionsyra och smörsyra. De korta fettsyrorna har en rad positiva effekter på kroppen som bland annat innefattar minskade blodfetter (8), minskade inflammationer (9) och minskad cancerrisk (10).

Korta fettsyror minskar blodfetterna genom att hämma ett kolesterolproducerande enzym. Det är faktiskt samma enzym som påverkas av läkemedelsgruppen statiner. När det gäller inflammationer och cancerrisk påverkar fettsyrorna genom att göra tarminnehållet surare. När det blir surare inaktiveras många gifter som exempelvis de så kallade sekundära gallsyrorna. Sekundära gallsyror bildas från gallrester som följer med ner i tjocktarmen. Är pH-värdet för högt är dessa aktiva och fräter mot tarmslemhinnan. Detta ökar inflammationer och tros spela en framträdande roll i tjock- och ändtarmscancer, som är en vanlig cancersjukdom i vår del av världen. Att korta fettsyror spelar en stor roll för detta är vedertaget inom tarmcancerforskning där man ofta mäter pH-värdet på avföringsvatten, den så kallade fekalvattenfraktionen, för att bedöma cancerrisk.

För att det ska bildas rikligt med korta fettsyror krävs det inte bara att vi har rätt bakterier i tarmarna utan också att vi äter rikligt med bra fibrer. Ordet fiber för ofta tanken till hårda olösliga skaldelar som är hårda att tugga. Det stämmer förvisso, men de allra bästa fibrerna är faktiskt de som är mjuka och vattenlösliga. De har i de flesta fall störst effekt på blodfetter och inflammationer.

Vår tarmflora påverkas hela tiden

I ögonblicket innan vi föds har vi inga bakterier på eller inuti kroppen. När vi föds vaginalt blir vår första kontakt med bakterier den probiotika som finns i vaginan. Föds man inte vaginalt ökar risken för att man senare utvecklar allergier, vilket visar hur viktigt det är med probiotika. Även avföring från mamman i födsloögonblicket är faktiskt en källa för probiotika. Idag får de flesta kvinnor lavemang innan förlossning och det kan vara en orsak till att allergier är vanligare idag än för 50 år sedan. Vår nästa kontakt med probiotika blir med de bakterier som bor i mammans vårtgård. Dessa bakterier trivs där och kan utvinna energi ur mjölksocker eftersom de, till skillnad från de flesta andra bakterier, kan bryta ner mjölksocker.

All mat vi stoppar i oss påverkar vår tarmflora i olika riktningar. Rött kött, alkohol och raffinerad mat brukar i allmänhet påverka den negativt medan fibrer och mat som innehåller probiotiska bakterier påverkar den positivt. I detta avseende har vår kost blivit sämre än våra förfäders. Idag kan alla människor stoppa i sig i princip obegränsade mängder raffinerad mat och många tenderar att välja sådan mat då den upplevs som godare. Tyvärr är raffinerad mat fattig på näring och innehåller i allmänhet lite fibrer. Vårt intag av naturligt probiotikainnehållande livsmedel, som syrade grönsaker och mjölkprodukter har också minskat sedan kylskåpen gjorde entré i hemmen. Innan kylskåpens tid var syrning en bra konserveringsmetod för att få grönsaker att hålla längre.

Något som har en förödande effekt på tarmfloran är antibiotika som i det närmaste helt slår ut vissa nyttiga bakterier. Är delar av vår probiotikaflora utslagen ökar förstås risken för att vi ska drabbas av en ny infektion. Dessutom finns risken att man ska drabbas av magproblem under en tid efter antibiotikabehandlingen. Orsaken till dessa problem är rubbningar i den så viktiga tarmfloran. Av dessa anledningar rekommenderar många läkare sina patienter att inta tillskott med probiotika tillsammans med antibiotikan. Ska man äta tillskott med probiotika i detta syfte är det viktigt att man väljer rätt sort som har indikationen att normalisera tarmfloran.

Övriga positiva effekter av probiotika

Det finns många rön och forskningsrapporter om probiotika. En del säkrare än andra och man kan alltid diskutera om det är någon vits att stoppa i sig probiotika om vissa studier talar för och vissa visar ingen eller marginell effekt. Det valet är ju alltid upp till den som brukar tillskott eller mat i terapeutiskt syfte, men det viktigaste är ändå att man inte får några negativa effekter av det.

Övervikt

Överviktiga har en annan bakterieflora jämfört med normalviktiga och när övervikten försvinner normaliseras tarmfloran. Exakt vad detta betyder vet man inte, men det kan tyda på att bakterier spelar en roll i övervikt (11). Hos barn har man kopplat låga halter av den probiotiska bakterien bifidobakterium till ökad risk för övervikt. Dessutom har man sett en korrelation mellan övervikt hos barn och användandet av antibiotika.

Probiotika och autoimmuna sjukdomar

Autoimmuna sjukdomar handlar i grunden om att immunsystemet av någon anledning börjar attackera den egna kroppen. Beroende på vilken vävnad som blir målet för immunförsvaret drabbas vi av olika autoimmuna sjukdomar. Probiotika verkar spela en viktig roll för utvecklande av auto-immuna sjukdomar och även för hur starka sjukdomssymptom den drabbade får. Exempel på auto-immuna sjukdomar där probiotika är intressant är reumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar (12).

Probiotika och reumatism

Här verkar tarmen ha en stor betydelse trots att det främst är lederna som ger symptom vid klassisk reumatism, så kallad reumatoid artrit. Intag av rött kött förändrar tarmfloran och ofta också symptomen hos en reumatiker. Även den gula kryddan gurkmeja påverkar genom att utöva en lokal anti-inflammatorisk effekt på tarmen. Vad har då tarmen med lederna att göra? Jo, större delen av vårt immunsystem sitter i tarmarna och påverkas immunsystemet där verkar det även påverkas i resten av kroppen. Det finns undersökningar som har kopplats till en positiv effekt av probiotika på reumatiska symptom.
Probiotika har även kopplats till positiva effekter på atopiskt eksem (1) och nervsjukdomen multipel skleros.

Probiotika och magen

För den som lider av magproblem som förstoppning, laktosintolerans, kolik, diarré, IBS eller av inflammatoriska tarmsjukdomar kan probiotika vara värdefullt. Eftersom området är så komplext inte minst beroende av den pletora av olika bakteriestammar som finns i vår tarm är fortfarande mycket oklart, men klart är att vår bakterieflora påverkar alla dessa sjukdomstillstånd i större eller mindre utsträckning. En relativt ny terapi som illustrerar hur viktig bakteriefloran är för vår tarmhälsa är så kallad HPI-terapi (Human Probiotic Infusion) som i princip är en avföringstransplantation. Vid HPI-terapi tar man avföring från en frisk donator och överför till den sjukes tarm. HPI har använts vid behandling av allt ifrån infektionssjukdomar till inflammatoriska sjukdomar i tarmen (13).

Probiotika och infektioner

Även vid infektioner av olika slag har probiotika intressanta effekter. I allt från förkylning, urogenitala infektioner och magsjuka verkar probiotika spela en roll. I en undersökning såg man att förkylningar hos förskolebarn minskade när de fick tillskott med probiotika (14).

Källor för probiotika

När man har läst den här texten får man nästan känslan att probiotika är bra för allt och att probiotika är viktigt är svårt att förneka. Idag finns det flera produkter med tillsatt probiotika. Ett problem med dessa är att de alltför ofta innehåller stora mängder socker och ganska låga halter probiotika. För den som vill hitta bättre naturliga källor rekommenderar jag syrade grönsaker. Tyvärr har de flesta syrade grönsaker man kan köpa i butik varit upphettade, vilket dödar de nyttiga bakterierna. Välsorterade butiker har ofta syrade grönsaker med levande bakteriekultur som kylvara. Nackdelen är att de är betydligt dyrare än de upphettade varianterna. Ett bra alternativ är då att syra grönsaker själv. För den som av någon anledning inte syrar själv kan kosttillskott med bakterier vara ett bra alternativ.

Probiotika som tillskott

Det finns idag en uppsjö av olika probiotikatillskott på marknaden. Ett problem med tillskott kan vara att viabiliteten inte alltid är den bästa. Det vill säga att bakterierna inte har en bra förmåga att börja växa nere i magen. Ett annat problem är att det finns olika bakteriestammar i olika tillskott och att det dessutom finns olika blandningar av olika bakterier. Mitt tips är att man väljer ett tillskott som det finns dokumentation för det problem man vill komma till rätta med.

Effekter av probiotika

Här nedan finns några generella effekter från olika probiotiska stammar listade. Observera att dessa effekter har olika grad av vetenskapligt stöd.